Idag har varit en knyta-i-hop-säcken-dag:)
Eller jag har fått mycket gjort som varit på gång länge.
Men dagen började med ett psykbryt på Johanna och hennes ljudlösa telefon.... Kan säga att det var inte långt ifrån att hon hört mej vråla trots hon bor 10 mil bort ....
Sedan skickade jag iväg 3 tjurkalvar till liv ( såldes levande vidare alltså )medans jag skötte morgonpasset.
Städade , handlade och hann till och med ut och gå med Alex på förmiddagen .
Efter det tog vi äntligen tag i Ikea . Alex ska ju få göra om övervåningen till sin ( eftersom vi vill behålla honom hemma)
Soffor, fåtölj, skrivbord, soffbord var bara något av allt som klickades hem.
Nu återstår bara att vänta .
Sedan medans jag jagade en ko på rymmen ringde doktorn från Uppsala (!).
(Faluläkarna var duktiga på att höra av sej men från Uppsala har vi bara fått brev hittills).
Proverna var som förrut . Ingen försämring. Hjärnan hade inte börjat brytas ner ( hepp, det var första gången vi fick höra något om det ....)
Men vi skulle ha hoppet uppe för det fanns en (!!) i fackliteraturen som blivit frisk ( hm......)
Planen är att fortsätta med cortisonet en längre tid ( han får alltså välja mellan luddigt hög av cortisob eller ont i huvudet knaprande citodon)
Lätt val .
Vi behövde inte springa där jämt ,(doktorns ord) men skulle vara uppmärksamma på förändringar och nya symptom och komma tillbaka om 3 månader om inget hände... ( det är jämt i min sjukhushatande värld)
Missförstå mej rätt nu , vi är överlyckliga att få komma dit och att de ( någorlunda) vet vad felet är och TROR på oss...
Det är bara så tröstlöst att inte VETA .
För allt vi vet nu efter 2 1/2 år är att han mår bättre av cortison och blir 1000gånger sämre av ryggmärgsprov.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar